Det är många olika insekter och småkryp man hittar bland blommorna. Här är en liten stekel som dricker nektar ur honblommor.
Tittar man noga ser man en liten söt och vackert glänsande jordloppa, som finns i mängd på mistlarna.
De är faktiskt helt förtjusande att titta på. Linjordloppa heter arten.
"I´m at the top of the world..." nynnar jag på The Carpenters gamla schlager, när jag ser den vackert glänsande skalbaggen promenera omkring på sin kungliga krona, högt uppe i trädets mistel.
Och nu har vi kommit till något verkligt intressant!
En närbild, på detta märkliga. Bilden föreställer en bebis av mistelbladloppan. Världens första bilder på den uråldriga och i Sverige nyupptäckta mistelbladloppan, som har hängt med den tynande misteln som en värmerelikt genom årtusendena.
Först 2008 upptäcktes den i Norden för första gången. Den är monofag på mistel, kan inte överleva på någon annan växt, och den finns på alla fyra mistellokalerna i Norden. Slutsatsen är att den inte kan ha tillkommit på annat vis, än genom att ha överlevt tillsammans med misteln genom tiderna. Det är experternas slutsats, inte min.
Att mistlarna själva är värmerelikter, understödjs av fossila fynd av mistelpollen.
Det finns många olika bladloppor, och att bestämma just denna, krävde expertis. Bladloppor är ett slags hoppande bladlöss, kan man väl säga lite förenklat, och de suger näring ur växternas blad. Mistelbladloppan går endast på mistel.
Den är endast några få millimeter stor. Bladloppor är inga loppor utan tillhör insektordningen halvvingar.
Det finns en massa andra småkryp också, som inte är lika märkvärdiga. Här är en mistelhonplanta med växande bär och årsskotten på väg. Men det är den där fläcken på bladet till höger som jag tänkte visa.
Av dessa små ägg ...
... …blir det såna här små raringar.
Visst är det söta bebisar!?
Inga "loppor" denna gång, utan stövsländor. Dessa betar alger och lavar på barken av träd och mistlar.
Som vuxna kan de se ut såhär. Det finns flera olika arter av stövsländor. En del har vingar, andra är vinglösa. Inte heller de är större än några millimeter.
En krabbspindel äter av dem allihopa, bara han lyckas fånga dem.
Ja, mistlarna bjuder på måltider av skilda slag. Här är en som äter mistelplantorna med hull och hår, eller med blad och bär ska jag väl säga.
Både älgar och rådjur äter mistlar, när de växer i ät-höjd, för varken älgar eller rådjur klättrar ju i träd...
I en kohage på Eldgarn växer ett äppelträd fullt med mistlar i lagom höjd för korna att kalasa på. Där ser man att även kor tycker om mistlar. Grenarna är kalätna på mistelplantor, men rotsystemet finns kvar i grenarna, och misteln sticker hela tiden ut nya skott, precis som "sly" dyker upp när man sågat ner en asp.
Klicka nu på "Äldre inlägg" nere i högra hörnet så kan du läsa mer om mistlarnas frön, tillväxt, fåglar, och även om mig.